Provningar

ÖLPROVNING

Jämtlands bryggeri är ett av Sveriges mest prisbelönta bryggerier.
Jag har genom åren haft förmånen att hålla provningar av deras sortiment.
Här provar vi olika karaktärer av öl ihop med utvalda smakprover från Potatiskompaniet. Dessutom får man prova grunden till en öl olika typer av malt. Här erbjuder vi en trevlig lösning för en sammankomst för vänner, kolleger eller släkten. Om ni ej har egen lokal har vi möjlighet i vår egen lokal upp till 30 personer.

CAUSE & EFFECT

Prova era sinnen ihop med oss här får man uppleva matprover ihop med vinets spännande erbjudanden ihop med vänner, kolleger eller släkt.
Om ni ej har egen lokal så har vi möjlighet att erbjuda vår lokal upp till 30 personer

SÖTMA

Ingen av grundsmakerna upplevs så olika av olika individer som sötma, servera ett halvtorrt vin till en grupp människor och omdömena kommer att variera från kladdigt till ganska torrt och friskt.

 

  • Sötma i maten minskar upplevelsen av sötma i vinet(adaption). Detta innebär att ett vin som på egen hand kan upplevas som väl sött kan fungera perfekt tillsammans med t ex en söt dessert.
  • Sötma får också vinet att framstå som syrligare och ökar vår upplevelse av bitterhet och astringens.
  • Notera att denna reaktion är ömsesidig, den söta desserten upplevs som mindre söt tillsammans med ett sött vin.

 

Innebär då detta att det är fel att servera torr champagne till en söt dessert som är vanligt i mer formella sammanhang i Frankrike? Givetvis inte, det är en fråga om personliga preferenser. Vad man definitivt kan säga är att desserten får champagnen att smaka ännu torrare, lättare och syrligare och att champagnen får desserten att framstå som tyngre och sötare-gillar man detta är kombinationen lysande, gillar man det inte är den mindre bra.
För att fullt ut förstå sötmans inverkan på våra smakupplevelser är det viktigt att inse att många födoämnen som vi kanske inte tänker på som söta faktiskt innehåller socker t ex tomatketchup, cocktail och teryakisåser samt vissa grönsaker.

BITTERHET

Bitterhet är i utvecklad form en kraftig negativ smakupplevelse för de allra flesta av oss och har en viktig signalfunktion – många giftiga ämnen är bittra och vi bör undvika dem.
Att en del av oss uppskattar en viss bitterhet t ex pomeransmarmelad eller tonic är i hög grad en ”aquired taste”, ett litet barn gör det definitivt inte.
Bittra smaker reagerar på ett helt annat sätt än syra och sötma – här är det frågan om sensibilisering.

 

  • Bitterhet i maten ökar känsligheten för bitterhet i vinet.
  • Salt och/eller syra mildrar upplevelsen av bitterhet
  • Sötma och umami förstärker istället effekten
  • Astringens reagerar på i princip samma sätt som bitterhet smakmässigt.

 

UMAMI

Umami är tämligen okänd i västvärlden men sedan länge accepterad som en fullvärdig grundsmak i fjärran östern.
Umami definerades och isolerades i början av 1900-talet av en japansk forskare, dess mera vetenskapliga namn är monosodium L-glutamat. Umami är japanska och betyder fritt översatt”delikat” eller” smaklig” men engelskans ”savoury” är en ännu bättre beskrivning. Smakämnet uppträder i höga koncentrationer i bl a krabba, kammusslor, sjögräs, vissa grönsaker och
svampar samt till viss del i kött och fisk. Umami kan vara svår att upptäcka för en otränad västerlänning men det är den mycket angenäma smak i t ex fin krabba som vi nästan upplever som en mild sötma(trots att skaldjuret ifråga inte innehåller socker i tillräcklig mängd för att ge denna förnimmelse). Umamis närvaro kan förklara en hel del märkliga smakreaktioner och det bör noteras att vår kunskap om dess förekomst i olika födoämnen och drycker ännu är begränsad. Känsligheten varierar starkt från person till person.

 

  • Umami ökar känslighet för bitterhet
  • Umami kan ge en mycket speciell ”metallisk” smak åt vinet, speciellt åt kraftiga rödviner.
  • Sälta dämpas umamins effekt.

 

SYRA

Syra är sötmans smakmässiga motpol och de båda balanseras ofta såväl i mat som i vissa viner. Det är just balansen mellan sötma och syra som avgör hur vi upplever smaken, t ex kan det tyska reislingvin som vi upplever som förhållandevis sött ha en väsentligt högre syra än det Muscadet som vi upplever som torr och syrlig.

 

  • Mat med uttalad syra minskar vår upplevelse av syra i vinet och får det att smaka mjukare och fylligare.
  • Syra i maten förstärker upplevelsen av sötma i vinet.

 

Konsekvensen av detta är givetvis en dödförklaring av den gamla myten att syra i maten förstör vinets smak – all klassisk gastronomisk litteratur hävdar ju t ex att vinäger i en salladssås effektivt förstör det vin som eventuellt skulle serveras till. Vad som verkligen händer är att vinet smakar mjukare, rundare och fylligare – ogillar man den effekten bör man givetvis undvika kombinationen, tycker man däremot att denna effekt är behaglig finns det absolut ingen anledning att avstå. Vill man vara provokativ kan man t o m säga att om Du tycket att vinet är för lätt och syrligt är det bara att doppa lite citron på maten så ändras smakupplevelsen i önskvärd riktning.

SÄLTA

Salt är kanske det smakämne som tydligast åskådliggör att kroppens behov påverkar vårt behov och vår inställning till smaken i fråga. Efter ett träningspass och en bastu när mycket salt gått förlorat genom svettning känner vi ett starkt behov av salt mat och har också en högre toleranströskel för sälta än vi normalt har. Sälta är också kanske den grundsmak där toleransnivån varierar starkast från person till person.

  • Salt(i rimliga proportioner) förstärker matens egenskap och upplevs som behagligt
  • Salt i maten neutraliserar bitter och syrlig smak i vinet, gör det mjukare.
  • Salt motverkar umamis effekt på vinet.

BOKA PROVNING

Fyll i dina uppgifter kring din önskade bokning så kontaktar vi dig!

Top
0